"Brutalt"

En av de forskare jag intervjuade igår beskrev landskapet som brutalt. Det ligger rätt mycket i det. På håll kan bergen se ut som hägringar när ljuset faller på dem, snön ser slät, mjuk och inbjudande ut. Det känns lite som de luras med sin skönhet för att naturen kan vara brysk här råder det ju inga tvivel om. Särskilt i år har det varit en riktigt tuff vinter för renarna. I januari kom en mildperiod med regnväder. Så nästan överallt ligger en iskappa över marken. Det innebär att det blir tufft för renarna att hitta mat. Många kan trilla och bryta benen eller bara inte hitta tillräckligt med mat.



Idag fick jag hänga med på sälspaning också! Lite längre ut i fjorden på packisen låg en storsäl på magen och göttade sig. Några hundra kilo väger de. Dessutom såg vi massor av Svalbardrenar. Hälsade på i en liten "hytte" där jag fick se Svalbards enda trädart Jag ska posta en bild senare. Under tiden kan ni gissa vad det är för träd... Dessutom hade de och valkotor som möbler. Tunga pjäser det vill jag lova.



Vi såg spår efter fjällräv med. Ännu har jag inte fått se någon räv. Blev tipsad om att spana upp i sluttningarna där jag bor. Där brukar det springa fjällräv på mornarna. Problemet är att de är vita och det är snön med, men i morgonbitti ska jag ge det en chans!