(På norskt tangentbord)
I ett litet Dornier 228-200 plan satt jag med næsan tryckt mot rutan och facinerades øver landskapet. Igen. Jag har skrivit det førut men måste skriva det igen. Det ær helt obegripligt att stirra ut øver mil efter mil av snøtæckt landskap utan ett træd, utan en væg utan något som helst spår av liv.
Vi fløg øver glaciærer och fjælltoppar och packis i fjordarna. Enda som størde tanken då var att kameran låg i væskan någonstans bland all packning...
I Ny-Ålesund finns massor av forskare. På grund av mætningar som gørs hær med en supercool parabolliknade tingest næra flygplatsen (tænk på filmen "Contact") får man inte ha igång utrustning med wi-fi, blåtand eller mobiltelefoner som søker næt.
Hit reste jag med åtta svenska polarforskare från Gøteborgs universitet. Efter en god middag bar vi in lådor fulla med utrustning till labbet. Imorgon ska jag ta reda på mer om projektet som de jobbar med. Då ska jag in i kemins och biologins værld och fundera øver hur kvicksilver och væxthusgaser samspelar med alger och bakterier i havet, isen och atmosfæren.
Nu væntar en nybæddad sæng på mig. Jag kommer nog behøva en utvilad hjærna imorgon.
måndag 15 mars 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar